Limit eller No-limit.

På ytan så verkar fixed limit Hold’em och no-limit Hold’em som samma sak fast med lite olika struktur. Det här är mycket långt från sanningen och att jämföra dessa två format är som att jämföra konst och forskning.

Fixed limit är forskningsdelen eftersom allting i denna form är mycket metodiskt och det är svårt att försöka bända regler, precis som i ett vetenskapligt experiment. I fixed limit vinner man pengar på att satsa tajt och dra nytta av svaga spelare som spelar för många händer på ett passivt vis. I fixed limit kan det ofta handla om att spara sina satsningar då man ligger efter hellre än att göra satsningar då man leder.

No-limit är mer som konst. Det finns många pokermanualer som försöker hjälpa spelare att byta från limit till no-limit men det är inte alla som klarar av den här flytten. I no-limit förstår de bästa spelarna hur de ska manipulera sina motståndare och genom att krypa in i sina opponenters huvuden få de att folda och syna.

I no-limit spel så kan man vinna genom att spela mycket tajt eller förlora genom en slapp spelstil. Det går nämligen att vinna en hel stack chips på en street. Det här gör att man knappast har någon förtjänst från att spela slarvigt då man nästan alltid måste ha den bästa handen för att vinna potten. Duktiga no-limit spelare är ofta experter på att avläsa händer och de har lätt för att anpassa sig och snabbt byta spelstil. Det här är något som inte alls är lika viktigt för den som mest spelar fixed limit. På grund av detta så har blandade spel blivit mer populära. Här blir det mer tydligt vilka svagheter en spelare har då han måste bemästra flera olika slags spel och satsningsstrukturer.

Visst går det att använda sig av den kunskap man har i fixed limit för att även lyckas i no-limit och tvärtom, men man bör vara medveten om att det kan gå riktigt illa om man försöker spela ett limit spel med no-limit inställning. Det är bara de allra bästa spelarna som lyckas jämna ut den enorma klyfta som skiljer dessa två strukturer åt.